komma förbi trafikförsäkringen för att spara en slant

Tro det eller ej, men det är ganska vanligt att folk försöker komma förbi trafikförsäkringen för att spara en slant. Enligt Trafikskadelagen är det obligatoriskt att ha trafikförsäkring och kan bli mycket dyrt om det uppdagas att du inte har någon, trots att du står registrerad som bilägare i Centrala Bilregistret. Du ser tydligt att det är rätt korkat att låta bli att teckna den här obligatoriska trafikförsäkringen om du får fakta svart på vitt. En trafikförsäkring kostar mellan fem och tjugo kronor om dagen och att strunta i trafikförsäkringsplikten gör att du får betala Trafikförsäkringsföreningen, TFF, 105 kr för varje dag som din bil varit utan trafikförsäkring. Med dessa fakta är det ganska enkelt att välja en trafikförsäkring istället för att strunta i den. Det lönar sig givetvis också om man råkar ut för en olycka. Vill man att försäkringen ska täcka mer än bara skadorna på mötande trafik bör du titta efter försäkringar som kompletterar trafikförsäkring, såsom en halvförsäkring eller helförsäkring.

Tänk på att en trafikförsäkring bara kan ägas av dig. Eventuell tidigare ägare av bilen har inget ansvar för trafikförsäkringen när bilen väl är såld och ägarpappren blivit påskrivna. Detta inne bär att den tidigare bilägarens trafikförsäkring inte kan användas av dig. Som bilägare är du skyldig att teckna trafikförsäkring till din bil samma dag som Bilregistret registrerar dig som ägare, inte en dag senare. Märkligt nog är det en ganska vanlig missuppfattning att man kan använda den tidigare användarens trafikförsäkring. Tänker man en extra gång så förstår man nog att det inte fungerar så. bilforsakrarna.se

Posted in Uncategorized

Det var sällan bättre förr

Alla skulle nog inte vara överens om det påståendet. Fler skulle nog hålla med dock om man pratar om teknik. Det är få områden där det är så tydligt när utveckling går framåt som med teknik. Där är först mycket sällan bäst. Om man tar symaskinen som exempel så patenterades den första symaskinen redan 1790 av Thomas Saint från England. Den var helt gjord i trä och var inte särskilt effektiv – men lär ha fungerat. Det dröjde sedan fram till 1830 innan utvecklingen av symaskiner fortskred i och med Bartholomé Thimonnier som då tog patent på den första entrådiga kedjesömsmaskinen. 1846 gick utvecklingen vidare då Elias Howe patenterade en symaskin som arbetade med både över- och undertråd och hade en skyttel och nål med ett öga i spetsen.

Trots detta hade symaskinen fortfarande inte slagit igenom på bred front.
När Isaac Merrit Singer 1856 tillverkade en symaskin som var konstruerad för hemmabruk tog så försäljningen äntligen fart. Hans modell ”The Red S Girl” blev en storsäljare i sin tid.
Idag är symaskin inget som finns i varje hem då de flesta köper nya kläder när gamla går sönder och sällan sur själva – men de som finns är långt mer avancerade än de som fanns på 1800-talet och kan sy både bakåt och framåt och brodera mönster.
Och till skillnad från på 1800-talet går idag alla symaskiner på el. Förhoppningsvis billig sådan också. Om inte, gå in på elpris.biz och skaffa billig el där.

 

Posted in Uncategorized